Monthly Archives: May 2013

Svenska banker högre belånade än europeiska

Riksbanken har skrivit en rapport om den svenska banksektorn (SR, SvD skriver något svammel om “samla i ladorna”). Groda.eu fastnade för två saker:

banksektor procent bnp

  • Svenska banker är väldigt stora i förhållande till storleken på svensk ekonomi, endast Schweiz, Cypern, Storbritannien och Holland är mer beroende av banksektorn.
  • Enligt rapporten är Luxemburgs banksektor liten. Kan det stämma? Groda.eu tycker det verkar märkligt.
  • Estland, Litauen och Slovakien har i stort sett ingen banksektor. Det kan vara en förklaring till att dom tagit sig ur krisen snabbt, har man inga banker kan man inte ha en bankkris.

kapital banker

  • Svenska banker är högt belånade. Skulderna är 96.6% av tillgångarna, något högre än snittet för europeiska banker på 96.5%. Om bankerna förlorar pengar så måste staten / obligationsinnehavare / folk med bankkonton rycka in redan vid förluster på 3.5% i Sverige jämfört med 3.6% i Europa.
  • Om man däremot använder riskvikter (risken att förlora pengar bedöms efter hur riskabla bankens olika lån är) så ser svenska banker plötsligt väldigt stabila ut. Detta kan antingen bero på att svenska banker bedriver mindre riskabel verksamhet än de europeiska eller på att svenska regler är generösare. Riksbanken säger inte vilket: “Jämfört med många andra europeiska banker medför de låga riskvikterna dock att det egna kapitalet utgör en liten del av de totala tillgångarna för de svenska bankerna

ECB förklarar eurokrisen

Europeiska centralbanken går igenom bakgrunden till eurokrisen. Det handlade inte om slösaktiga stater i sydeuropa:

“The oldest narrative of the crisis … popular with some segments of public opinion, goes more or less like this … the crisis resulted mostly from the fact that several peripheral countries did not respect that design – in particular the fiscal rules of the Stability and Growth Pact – which generated the sovereign debt crisis. Although this is an internally coherent narrative, it is not correct, especially as a main driver of the crisis. First, there is no strong correlation between whether a Member State respected or not the Stability and Growth Pact before the crisis, and the yields being demanded by financial markets today. For instance, Germany and France did not respect the Pact in 2003-4; Spain and Ireland respected it more or less fully until 2007.

Second, there was no uniform increase in overall government debt during the first years of the common currency in the countries that are now under sovereign stress. In fact, in a number of those it declined, and in some of them it declined substantially. For instance, from 1999-2007, public debt in Spain declined from 62.4% of GDP to 36.3% of GDP. In Ireland, over the same period, public debt fell from 47.0 % of GDP to 25.0% of GDP. While at relatively high levels, public debt also went down in Italy (from 113.0% of GDP to 103.3% of GDP)”

Det var istället den privata sektorn som ställde till det. Till en stor del aningslösa banker i nordeuropa som finansierade huvudlösa, privata, projekt i sydeuropa.

“Imbalances originated mostly from rising private sector expenditures, which were in turn financed by the banking sectors of the lending and borrowing countries. Contrary to public debt levels, the overall level of private debt increased in the first seven years of the EMU by 27%. The increase was especially pronounced in Greece (217%), Ireland (101%), Spain (75.2%), and Portugal (49%), all of which are countries that have been under severe pressure during the recent crisis. The steep rise in public debt, on the other hand, began only after the financial crisis. Over the course of four years, public debt levels increased by a magnitude of five in Ireland and by a magnitude of three in Spain.”

Bankernas måste nu kunna ta förluster på 1.5%

Om banker lånar ut pengar till folk som köper bostäder och sedan inte kan betala kan det hända att banken förlorar pengar. Om bankernas förluster drabbar folk med sparkonton så blir det en enda röra (som på Cypern). Därför har man bestämt att bankerna skall ha “kapital”, pengar från aktieägarna eller sparade vinster. Aktieägarna förväntas vara medvetna om att dom kan förlora pengarna.

Hur mycket kapital måste då bankerna ha? I Sverige ligger kravet på 10% av riskviktade tillgångar, tillgångar multiplicerade med en siffra som anger hur säker investeringen är. Nu har finansinspektionen beslutat att höja riskvikterna för bostadslån från 5% till 15%. Detta innebär att en hypotetisk bank som endast lånar ut pengar till bolån nu måste kunna ta förluster på 1.5% mot tidigare 0.5%. Groda.eu tycker naturligtvis att detta är positivt, men tycker samtidigt att förluster på mer än 1.5% innan skattebetalarna eller folk med sparkonto drabbas inte är särskilt imponerande.

Hur banker fungerar

Veckans boktips är: “The Bankers’ New Clothes: What’s Wrong with Banking and What to Do about It, Anat Admati (Author), Martin Hellwig“. Den som inte vill läsa en hel bok kan instället läsa en komprimerad version “Ask A Banker: Capital, Capital!“. Där kan man bland annat ta del av denna utmärkta figur över balansräkningen hos en typisk bank.

balance sheets

Dagens ekonomi trippel

  1. OECD har kommit ut med nya “Composite Leading Indicators“, deras försök att förutsäga vändpunkter i konjunkturen 7-8 månader i förväg. Enligt denna så börjar det se lite ljusare ut för bland annat: Portugal, Slovenien, Grekland, Irland och Spanien. Däremot ser framtiden lite dystrare ut för Ryssland, Sverige, Australien, Kanada och Polen.
  2. Sverige kryper allt närmare deflation: Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,5 procent i april (SvD, DN)
  3. Ekonomin i eurozonen utvecklas ungefär som väntat (Industriproduktion upp 1.0% i Mars), BNP -0.2% första kvartalet (SvD).

Eurozonen verkar kräla ut ur recessionen ungefär som väntat (bonuspoäng till Markit som förutsåg BNP siffran redan i Mars).

Den svenska riksbankens högräntepolitik framstår som allt mer besynnerlig.

Deflationshot kombinerat med sämre ekonomiska utsikter talar båda för att det idiotiska överskottsmålet (där våra barn offras för att vi skall få känna oss präktiga) borde skrotas.