Monthly Archives: April 2013

Vem skall finansiera sparandet?

Den kortsiktiga åtstramningspolitiken i både Sverige och Europa har nyligen kritiserats både i DN: “Då som nu försöker land efter land att spara sig ur problemen, vilket resulterar i en kollektiv kollaps av efterfrågan. Krisen förstärker sig själv” och SvD: “Investera Sverige ur krisen“.

Ofta kritiseras dom som vill ha finansiell stimulans med plattityder som “var skall pengarna komma ifrån?” eller “man kan inte lösa en lånekris med mera lån”. Groda.eu tänkte dra sitt strå till stacken för att bemöta detta.

  1. Världens nettoskuld är noll (vi handlar inte med Mars). Om någon skall låna mindre måste alltså någon annan spara mindre.
  2. Eurozonen (och Sverige) har stora överskott i bytesbalansen. Eurozonens överskott (eller totala sparande om man så vill) var 116 miljarder euro år 2012.
  3. Staterna i eurozonen har underskott (353 miljarder euro år 2012).
  4. Detta innebär att den privata sektorn i eurozonen nettosparade runt 469 miljarder euro år 2012.
  5. Om alla försöker spara samtidigt så kollapsar ekonomin.
  6. Skall arbetslösheten minska måste antingen staterna låna mer eller den privata sektorn låna mindre.
  7. Antingen måste sparande straffas (genom massiva skuldavskrivningar, till exempel genom att skriva ned värdet på folks banksparande eller via inflation) eller så måste staterna låna tills den privata sekorn slutar spara på frivillig väg.

Groda.eu tänkte avsluta med en illustrativ figur från ECB. Den visar sparande och lånande i Spanien över tid. Grönt är staten (som lånar), rött är privata företag (som sparar nu men som lånade vilt 2007), blått är hushåll (som sparar), gult är banker (som sparar). Svarta strecket är nationens totala lånande.

spain balance of payments

Till och med i ett krisland som Spanien är totala lånandet nästan nere på noll. Dom som argumenterar för minskat statligt lånande måste inse att detta kräver minskat privat sparande och helst ha något förslag på hur detta skall åstadkommas.

Uppdatering: Ytterligare en artikel i SvD kritiserar den kortsiktiga och oansvariga åtstramningspolitiken i EU och Sverige. Groda.eu tycker naturligtvis det är positivt.

Befolkningen minskar i hela Spanien

Groda.eu skrev tidigare om huspriser och befolkningsstatistik i Spanien. Iden (baserad på preliminära befolkningssiffror) var att om befolkningen ökar i delar av Spanien borde ju priserna på boende i dessa delar öka så småningom. Nu har det kommit definitiv befolkningsstatistik för 2012 (SvD) och det visar sig att befolkningen faktiskt minskar i hela Spanien. Så här ser det ut:

 Region Befolkningsförändring 2012
Navarra -0.1%
PaísVasco -0.1%
Canarias -0.2%
Madrid -0.2%
Murcia -0.2%
Andalucía -0.3%
Aragón -0.3%
Cataluña -0.3%
TOTAL -0.4%
Cantabria -0.4%
Valenciana -0.5%
Galicia -0.6%
Extremadura -0.7%
Rioja -0.7%
Balears -0.8%
Asturias -0.9%
CastillaLeon -1.2%
Castilla-LaMancha -1.2%

Befolkningen minskar snabbast i öknen i mitten och på landsbygden i norr, men även i Madrid och på Teneriffa minskar befolkningen. Det hela beror på en dramatiskt minskning av antalet utländska medborgare (antalet spanska medborgare ökade med 10 000, utländska medborgare minskade med 216 000). Sydamerikanerna och rumänerna flyttar helt enkelt hem (eller till andra länder i europa) eftersom det inte finns några jobb längre. Intressant är att antalet kinesiska medborgare i Spanien faktiskt ökade under 2012, visserligen bara med 4000 men ändå. Groda.eu har ingen teori om vad det kan bero på.

Bankunion i eurozonen kryper närmare

ECB är sedan länge förespråkare för en bankunion (det vill säga att euroländerna gemensamt går in och räddar krisbanker). Nu har även europeiska kommissionen ställt sig bakom en bankunion med en ganska ambitiös tidsplan:

The Eurogroup aims to agree the essential details of a direct recapitalisation instrument for the ESM by June.

Groda.eu tror att om det hela verkligen genomförs till Juni så vore det ett stort steg på vägen mot att lösa eurokrisen.

LO vågar ta ansvar

Som hedgestock.eu tidigare rapporterat så är både S och M ense om att i ett läge med hög arbetslöshet, i stort sett obefintlig inflation, gigantiska överskott i bytesbalansen och historiskt låga lånekostnader så skall staten – snåla. Detta är naturligtvis totalt oansvarigt, den enda möjliga förklaringen är att dom tror sig kunna vinna röster på sparsamhet. I det läget är det uppfriskande att LO vågar föreslå ett stimulanspaket på 70 miljarder per år. Skulle detta riskera de svenska statsfinanserna? Enligt IMF kommer sveriges statsskuld de närmaste fem åren bli:

2014 2015 2016 2017 2018
36.5% 33.7% 30.3% 27.0% 23.9%

Även om effekten på sysselsättning (och därmed statens inkomster / utgifter) är noll skulle förslaget bara öka statens skuld till 34% av BNP år 2018. Med mer realistiska antaganden om ökade inkomster / ökad BNP så hamnar man kanske på 29% av BNP. Att politikerna inte vågar ta ansvar och genomföra ekonomiska stimulanspaket är både djupt tragiskt och djupt oansvarigt, det är våra barn och ungdomar som får betala för att vi inte vågar spendera pengar.

Är EUs näst hårdast drabbade ekonomi en förebild?

Ivar Arpi håller fram Baltikum som en förebild i en ledare i SvD. Groda.eu tänkte nyansera bilden lite. Enligt Eurostat så har ekonomin krympt krisåren 2008-2012 i 14 EU länder. Rangordnade efter hur mycket BNP krympt ser det ut så här:

förändring i bnp 2008-2012

Endast Greklands ekonomi har alltså kollapsat mer än Lettland. Italien, Portugal och Spanien har alla klarat sig bättre än Lettland (Litauen och Estland har inte krashat riktigt lika dramatiskt). Nu pekar visserligen kurvorna uppåt i Baltikum så bilden kanske förändras om ett par år.

Men det finns två andra skäl varför baltländernas chockmedicin kanske inte alltid går att använda. Det första är att baltstaterna gick in i krisen i stort sett skuldfria (skuld som procent av BNP 2007 var 3.7% för Estland, 9.0% för Litauen och 16.8% för Lettland, återigen Eurostat). Det är naturligtvis lättare att ta sig ur en skuldkris om man startar krisen utan statliga skulder. Den andra är att baltstaternas banksektor är i stort sett helt ägd av utländska banker. Man riskerar ju inte en utveckling som i Spanien eller Irland där försluster i bankerna riskerar att driva staten i konkurs om utländska banker tar förlusterna.

Knivsta växer snabbare än Stockholm

I en besynnerlig artikel i SvD står det att “Före 2030 spås Stockholmsregionen ha gått om London och blivit den snabbast växande staden i Västeuropa.

Det är ju bara uppseendeväckande om man tror att stora städer alltid växer snabbare (i procent räknat) än små. En titt på de 88 storstadsområden i EU som har mer än 1 miljon invånare (Eurostat) visar att bland dessa så var Stockholm den femte snabbaste växande regionen (efter Murcia, Alicante, Málaga och Praha) de senaste åren. Storstäderna växte inte alls särskilt snabbt (London 18’e snabbast växande region, Paris 43’e). Den snabbast krympande regionen var Lodz.

För att återkomma till rubriken. I Sverige växer Knivsta betydligt snabbare än Stockholm, innebär det att Knvista “blivit mycket mer internationellt, mer dynamiskt och spännande“?