Monthly Archives: November 2012

Invandrare flyttar inte till Laxå

I de delar av Sverige dit ingen flyttar har andelen med utländsk bakgrund inte ökat de senaste 20 åren. Den revolutionerande nyheten kan man läsa på Sveriges Radios hemsida. Groda.eu har gjort en figur över de kommuner där andelen med utländsk bakgrund (född utomlands eller båda föräldrarna födda utomlands) ökat mest respektive minst de senaste 10 åren (data från SCB). Så här ser det ut:

Att andelen med utländs bakgrund ökat så mycket i Sorsele var lite otippat. Groda.eu vet inte vad det kan bero på.  Haparanda bryter också mot mönstret. Där har andelen med utländsk bakgrund legat inte ökat de senaste tio åren trots att det 2002 var den kommun med allra störst andel (toppnoteringen står numera Botkyrka för). Endast två kommuner, Leksberg och Laxå, har en mindre andel med utländsk bakgrund än för tio år sedan, det är dock snarare ett tecken på avfolkning än segregation.

Uppdatering: Hela listan per postnummer från 1990 till 2010 fanns faktiskt på SRs  hemsida. Det postnummer där andelen med utländsk bakgrund ökat mest är enligt den listan Södertälje – 15165 (från 0% till 15%) medans andelen minskat mest i Höllviken – 23661 (från 100% till 3%). De besynnerliga resultaten beror på att listan innehåller postnummer med 3 invånare 1990, det blir inte så bra statistik då. Tar man bara med postnummer med minst 100 invånare både 1990 och 2010 har istället andelen med utländsk bakgrund ökat mest i Linköping – 58643 (16% till 83%) och minskat mest i Stockholm -11364 (65% till 35%).

Ytterligare uppdatering: Analysen i SR gör två fel:

  • Dom inkluderar postorter med 3-4 invånare 1990 vilket ger meningslös statistik. Gränsen borde sättas till minst 100.
  • Dom sorterar listan efter vilka orter som hade högst och lägst andel med utländsk bakgrund 2010. Detta är ju helt bakvänt, naturligtvis så har inte andelen med utländsk bakgrund ökat i de orter med minst andel med utländsk bakgrund. Naturligtvis så skall listan sorteras efter hur stor andel med utländsk bakgrund orterna hade 1990.

Om man korrigerar dessa två misstag så har andelen med utländsk bakgrund i den tiondel av orterna som har högst andel med utländsk bakgrund ökat från 31% till 47% och tiondelen med lägst andel har ökat från 2% till 5%. Orterna med låg andel med utländsk bakgrund heter alla saker typ Botsmark och Norrsundet och ligger i någon skog i närheten av ingenstans så det är inte helt uppenbart att detta säger något om segregationen.

 

Obekväma sanningar i SvD

I kristider är det naturligt att vilja spara. Förr i tiden, när det rörde sig om att lagra mat, så var det också förståndigt, alla kunde lagra mat samtidigt. Sparar man däremot pengar – alltså fodringar på andra – bygger det däremot på att någon annan lånar. Om alla försöker spara samtidigt leder det bara till att ingen sparar. Det är inte så många som vågar säga detta i Sverige. Därför är det väldigt modigt och positivt att SvD vågar publicera några obekväma sanningar “Alla ska spara och alla blir fattigare“. Groda.eu har tidigare skrivit ett antal inlägg i ämnet:

Sparandebubblan

EC skriver ned tillväxtprognoserna

Tyskland Holland och Sverige är problemländerna

S anser att valtaktik är viktigare än arbetslöshet

Sparandebubblan

Groda.eu brukar med jämna mellanrum påpeka att Sverige sparar på tok för mycket. Som stöd för detta brukar hedgestock.eu använda siffror från Eurostat eller IMF som visar att Sverige har gigantiska överskott i bytesbalansen (current account balance). Eftersom det är mycket snack om att svenska hushåll lånar mycket så har hedgestock.eu även jämfört nationalräkenskaperna från SCB. Jämförelsen ger två intressanta resultat:

Dels så stämmer siffrorna från SCB över Sveriges sparande minus lånande till utlandet väldigt väl med siffrorna över current account balance från IMF och Eurostat, alltså ännu en källa som bekräftar att Sverige sparar på tok för mycket.

Dels så bryter SCB ned sparandet på sektorer så att det går att se vem det är i Sverige som sparar för mycket, så här ser det ut för de senaste 15 åren:

Både hushållen och företagen har alltså nettosparat varenda år de senaste 15 åren. Offentliga sektorn har sparat 10 år och lånat 5 år. Sverige är alltså mer och mer beroende av att utlandet lånar pengar av oss (de första två kvartalen från 2012 visar att mönstret fortsätter, hushållen örkar sitt sparande något medans företagen minskar sitt sparande). Det hela är naturligtvis dels omoraliskt (vi exporterar arbetslöshet) och dels korkat (alla dessa fodringar på utlandet är väldigt sårbara för konkurser i utlandet). Hur skall vi då kunna övertyga svenska hushåll och företag att spara mindre? Groda.eu har några förslag:

  • Återinför förmögenhetsskatten.
  • Höj bolagsskatten.
  • Sänk räntan för att därigenom pressa upp inflationen.
  • Lyckas inte detta måste staten ta sitt ansvar och driva igenom 100 miljarder i ofinansierade utgiftsökningar eller skattesänkningar.

Groda.eu hoppas att någon politiker vågar ta tag i detta.

Frankrike har en sedelpress

Moodys har sänkt Frankrikes kreditbetyg. Kreditmarknaderna har reagerat med en gäspning, Frankrikes lånekostnader är fortfarande historiskt låga (Figuren visar förändringar i ränta på tioåriga Franska statsobligationer de senaste året Bloomberg). Vad beror nu detta på? Groda.eu kan tänka sig två förklaringar.

För det första  så är det ju fortfarande lika mycket pengar som skall sparas, det går helt enkelt inte att vara lika kräsen som pensionsfond längre.

För det andra så har ju eurozonen tillgång till en egen sedelpress (även om vetskapen om detta inte nått SvD). OMT heter den. Den innebär att de olika Europeiska räddningsfonderna (EFSF/ESM) faktiskt har obegränsat med pengar. Så fort ett euroland kommer in med en begäran om räddning så kan Mario Draghi ta på sig glasögonen och säga “Watch the firepower of these fully operational Outright Monetary Transactions”.

Nya potentiella krisländer

Frankrike har fått sänkt kreditbetyg. Groda.eu tror att den enskilt viktigaste indikatorn på om ett land kommer att hamna i kris är stora underskott i bytesbalansen (eftersom det oftast inte spelar så stor roll om det är den privata eller offentliga sektorn som lånar). Groda.eu har därför med hjälp av Eurostat gjort figurer över länder med stora underskott (eftersom det är Eurostat ingår endast EU-länder samt kandidatländer). Figurerna visar 4-kvartals rullande summor över underskott i bytesbalansen som procent av BNP.

De traditionella krisländerna (Grekland, Portugal, Spanien, Italien) har alla haft stora underskott men håller på att komma tillrätta med dom (figur nedan). Att den offentliga sektorn i flera av länderna fortfarande har stora underskott beror på överskott i den privata sektorn.

Men av dessa fyra länder är det endast Grekland som kvalar in på topplistan över länder mest störst underskott. Underskottsligan leds istället av Turkiet, följt av Island, Grekland, Cypern , Polen, Storbritannien och Rumänien (figur nedan, Grekland är inte med eftersom dom var med i förra figuren). Nu kan ju dessa länder inte lika lätt hotas av konkurs eftersom dom kan tillverka egna pengar att betala skulder med (utom Cypern) men hedgestock.eu tror ändå att dessa länder är heta kandidater för problem 2013.

Hur är det då med Frankrike? Dom hade ett underskott i byesbalansen på 2.1% av BNP de senaste fyra kvartalen så dom ligger långt ifrån toppländerna. Groda.eu tror därför inte det blir någon kris i Frankrike 2013. Lite intressant är också att två av pionjärerna i den nuvarande krisen, Lettland och Litauen, återigen har ganska stora underskott (3.4% och 3.1% av BNP) efter en period av överskott. Pengarna forsar alltså återigen in i dessa länder, kanske något att se upp med.

 

Stöd till förnybara energikällor är kaffepengar

International Energy Agency (IEA) har släppt 2012 års World Energy Outlook (SvD skriver också). För att få hela rapporten måste man betala men hedgestock.eu fastnade för tre meningar i gratissummeringen:

Energy‐related CO2 emissions rise from an estimated 31.2 Gt in 2011 to 37.0 Gt in 2035, pointing to a long‐term average temperature increase of 3.6 °C.

Dom ser alltså mörkt på utsikterna att begränsa växthuseffekten. Ett viktigt skäl till detta är världens gigantiska subventioner av fossila bränslen:

Global fossil‐fuel consumption subsidies totalled $523 billion in 2011

Jämfört med vilka subventionerna till förnybara energikällor är kaffepengar:

Financial support to renewable energy, by comparison, amounted to $88 billion in 2011.