Monthly Archives: September 2012

Vi kan sluta med dom där besvärliga valen vart fjärde år

I en bisarr ledare: Tjugotvå idéer söker en förkämpe skriver Svd att: “Alliansen och S behöver inte kivas om frågorna. Det finns gott om mer eller mindre herrelösa idéer i svensk politik, som inte bara är tilltalande utan dessutom genomförbara på rimlig sikt. Här kommer ett urval.” Vad är det då för frågor som Alliansen och S inte behöver kivas om?

Ta försvaret av Sverige på allvar. Försvaret är kraftigt underfinansierat

Ta bort värnskatten. Till och med finansdepartementets egna tjänstemän anser att enda skälet att ha den kvar är om man vill jävlas med folk.

Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen. Ge inte pengar till en myndighet för att vara arbetsförmedling. Betala organisationer som verkligen hjälper arbetssökande att hitta jobb.”

Mer pengar till försvaret, sänkt skatt på höginkomsttagare och privatisering av offentligt finansierade tjänster är alltså frågor som SvD tycker att Alliansen och S borde kunna enas om. Varför inte ta steget fullt ut och föreslå att Fredrik Reinfeldt utnämns till diktator på livstid?

En annan bisarr mening är denna:

Om vi sparar för lite och lånar för mycket, varför beskatta sparande hårt och gynna lån med skatteavdrag?

Sparar för lite och lånar för mycket är precis det vi inte gör. Sverige har ett gigantiskt, ohållbart överskott i bytesbalansen. Eftersom de offentliga finanserna i stort sett är i balans så måste detta innebära att svenska hushåll och företag sparar på tok för mycket.

Töms verkligen Spanien på folk?

Som vanligt ligger hedgestock.eu steget före. Ett par dagar efter att hedgestock.eu skrivit ett inlägg om krisens inverkan på flyttströmmar i krisländerna så publicerar SvD en artikel där dom skriver att Spanjorer flyr landet i jakten på försörjning. Artikeln är dramatisk och ger intrycket av att Spanien är drabbat av massutvandring. En kvinna från Alicante säger att “Spanien töms på folk och de som åker iväg kommer knappast tillbaka”.

Som hedgestock.eu tidigare skrev så hade Spanien år 2011 en nettoutvandring motsvarande 0.9 promille av befolkningen. Inte särskilt dramatiskt och Spaniens befolkning växte faktiskt 2011 på grund av födelseöverskottet. Har utflyttningen ökat sedan dess? Första kvartalet 2012 var invandringen till Spanien 101 000 och utvandringen 133 000 (INE). Räknar man om det till årstakt och dividerar med befolkningen så motsvarar utvandringen 11.5 promille och invandringen 8.8 promille av befolkningen (som en jämförelse så var utvandringen från Sverige 5.4 promille och invandringen 10.2 promille år 2011). Detta räcker till en nettoutvandring på 2.7 promille av befolkningen i årstakt, helt klart en ökad utvandring men ingenting i klass med exodusen från Irland, Lettland och Litauen.

Vissa regioner hade naturligtvis högre utvandring. Valencia (som Alicante ligger i) hade en nettoutvandring i årstakt på 3.2 promille. Dom regioner som verkligen töms på folk var dock Katalonien (10.3 promille) och Baskien (9.9 promille). För Kataloniens del kan det bero på att krisen slagit särskilt hårt där, men det kanske också beror på nationalistiska strömningar i dessa regioner.

Uppdatering: Hur stämmer hedgestock.eu’s siffror (utvandring på 133 000 under första kvartalet) med siffrorna i artikeln: “Siffror från Spaniens officiella statistikbyrå visar att 41 000 spanjorer lämnade landet under första halvåret. “? Nyckelordet här är spanjorer. Utvandrarna är i väldigt stor utsträckning inte spanska medborgare.

Migration i krisens spår

Eurostat har släppt befolkningsförändringar för EU 2011. Befolkningen i EU som helhet ökade år 2011 med 0.27% (snitt de senaste tio åren 0.39%). Orsaken till folkökningen var huvudsakligen nettoinvandring 0.19% (snitt de senaste tio åren 0.31%). Födelseöverskottet bidrog med 0.08% (snitt de senaste tio åren 0.08%). Krisen verkar alltså ha lett till något minskad invandring (alternativt ökad utvandring).

Kollar man per land så är förändringarna mer dramatiska. Groda.eu har gjort en tabell med befolkningsförändringar i alla EU länder sorterade efter netto migration 2011 (siffror i promille, alltså tiondels procent). De högsta och lägsta värdena är markerade med fetstil.

Country Population change Natural change Net migration
Cyprus 26.2 4.8 21.3
Luxembourg 24.7 3.5 21.2
Belgium 8.2 2.3 5.9
Sweden 7.1 2.3 4.8
Austria 4.6 0.2 4.4
Italy 3.7 -0.6 4.3
Denmark 5.1 1.2 4
UK 7.8 4.1 3.8
Malta 5.9 2.4 3.5
Germany 1.1 -2.3 3.4
Finland 4.8 1.7 3.1
Euro area 2.9 0.8 2.1
EU 2.7 0.8 1.9
Netherlands 4.5 2.6 1.8
Hungary -2.4 -4.1 1.7
Czech Rep. 1.8 0.2 1.6
France 5.4 4.2 1.2
Slovenia 2.6 1.6 1
Slovakia 2.2 1.7 0.5
Estonia -0.4 -0.4 0
Poland 0.2 0.3 -0.1
Romania -2.7 -2.6 -0.1
Bulgaria -5.7 -5.1 -0.7
Spain 0.9 1.9 -0.9
Greece -1.7 -0.4 -1.3
Portugal -2.9 -0.6 -2.3
Ireland 3.2 10.3 -7.1
Latvia -15.7 -4.7 -11
Lithuania -13.9 -2.1 -11.8
  • Sveriges rykte som invandringsland verkar stämma. Endast två pytteländer och Belgien har större nettoinvandring (per capita) än Sverige.
  • De flesta utvandringsländerna är välkända krisländer, Litauen, Lettland, Irland, Portugal, Grekland, Spanien.
  • Även Bulgarien, Rumänien och Polen finns bland utvandringsländerna vilket kanske tyder på att det polska ekonomiska miraklet inte är fullt så fantastiskt som det sägs. Att Italien var ett invandringsland är kanske också lite oväntat.
  • Irlands befolkning ökar trots stor utvandring. Dom föder en vansinning massa barn som goda katoliker.
  • Länder där fler dör än föds är huvudsakligen länder med tuffa ekonomiska villkor (Bulgarien, Lettland, Ungern, Rumänien, Litauen), men intressant nog även Tyskland. Tysklands befolkning ökar dock något på grund av invandringsöverskottet.

Ju högre statsskuld desto lägre räntor

Med anledning om ett par artiklar om statsskulder och lånekostnader för Japan och Sverige så har hedgestock.eu bestämt att det är scatterplot dags. Om man plottar statsskulden som procent av BNP år 2012 (IMF) mot räntan på tioåriga statsobligationer (FT) så borde det gå att se om det finns ett samband. Det ser ut såhär:

Fem krisande euroländer plus Australien och Nya Zeeland betalar mer än 3% i ränta (klungan av länder som inte är utskrivna är Austria, Belgium, Canada, Denmark, Finland, France, Germany, Netherlands, Sweden, Switzerland, UK, USA). Det ser ut som om det finns ett svagt positivt samband att högre statsskuld ger högre ränta på statsobligationer. Detta verkar ju logiskt, höga statsskulder borde innebära att investerarna är rädda att inte få sina pengar tillbaka. Men sambandet verkar bara gälla länder som inte lånar i sin egen valuta. Hur ser det ut för länder som har kontroll över sin valuta?

För länder med egen valuta finns det ett starkare och negativt samband, högre statsskuld ger lägre räntor på statsobligationer. Hur hänger då detta ihop? En förklaring är att länderna med hög statsskuld befinner sig i kris och kan därför förväntas ha mycket låg inflation. Låga räntor på statsobligationer är då ett tecken på ekonomisk svaghet och inte på styrka.