Monthly Archives: April 2012

Befolkningstillväxt

Nu när BDoLM ändå laddat ned lite data från världsbanken så är det lika bra att göra en figur till. Ett tema som relaterar till både miljöproblem och ekonomiska problem är befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten de senaste nitton åren för alla jordens länder finns i världsbankens databas (en hel del gissande får man anta, men jag antar att dom är bra på att gissa).

Det är en uppmuntrande figur; världens befolkning växer allt saktare. Inte nog med att denna utveckling är positiv för miljön och för fattigdomsbekämpning, det är bra för freden också. Tittar man på listan över länder vars befolkning vuxit mer än 20% de senaste tio åren hittar man bland annat: Uganda, Yemen, Kongo, Afganistan, Irak, Syrien, Etiopien, Sudan och Pakistan.

Det är också intressant att notera att trenden med minskande befolkningstillväxt inte gäller i EU; här gick befolkningstillväxten genom ett minimum år 1998. Kommer en allt större del av befolkningstillväxten i framtiden att ske i rika länder?  Trenden är ännu tydligare i Sverige; här växer befolkningen redan i nära nog världsgenomsnitts takt.

Hur mycket fattigare än Sverige är världen?

BDoLM skrev ett inlägg där jag påpekade att det inte är konstigt att Sverige är ett invandringsland med tankte på att stora delar av världen är fattigare än Sverige. Naturliga frågor blir då: Hur mycket fattigare? Ökar eller minskar skillnaderna? Världsbanken har svaren; Figuren visar inkomst per capita som procent av inkomst per capita i Sverige för några länder:

En genomsnittlig världsmedborgare har en inkomst på lite knappt en femtedel av en genomsnittlig svensks inkomst. Skillnaden minskar sakta även om utvecklingen är lite hackig. BDoLM tycker det är särskilt uppmuntrande att det gigantiska inkomst gapet till riktigt fattiga länder som Nigeria och Indien krymper sakta men säkert.

Engelbrekt

Igår var det Engelbrekts namnsdag. Eftersom jag nyligen har gått igen processen att välja namn till barn kan jag inte undgå att undra om det verkligen finns någon som heter så. Det visar sig att ” Det finns 478 män som har förnamnet Engelbrekt. Av dessa har 12 namnet Engelbrekt som tilltalsnamn.” Undrar om det finns ett Engelbrekts sällskap där dom 12 Engelbrektarna kan träffas (lämpligen i Lübeck) och svära ve och förbannelse över Måns Bengtsson (Natt och Dag).

Invandrings och utvandrings statistik

Sverige är ett invandringsland, i snitt är det ungefär dubbelt så många som flyttar till Sverige som från Sverige. Det beror naturligtvis på att stora delar av världen är farligare och fattigare än Sverige. Groda.eu har undersökt från vilka länder som invandringen är stor och till vilka länder utvandringen är stor med hjälp av SCBs databas (Invandrare och utvandrare efter ut-/inflyttningsland). För att få bättre statistik har jag tagit medelvärdet för år 2009-2011. Det visar sig att Sverige har mer invandring än utvandring från 182 länder, mer utvandring än invandring från 14 länder och lika stor ut som invandring från 3 länder.

Som vanligt här på BDoLM så har vi en liten graf: In och utvandring från dom tio största in / utvandringsländerna. Länderna är ordnade från vänster till höger efter antal invandrare dividerat med antal utvandrare. Detta borde ge en indikation på hur fattigt eller farligt landet är.

 

 

 

  • Att Somalia och Irak är längst till vänster är inte oväntat, många vill därifrån men ingen vill dit.
  • Att Polen är nästa är också väntat, men att utvandringen dit är såpass liten tyder på att bilden av polacker som jobbar två år i Sverige och sedan åker tillbaks inte riktigt stämmer. Det verkar som om dom flesta väljer att stanna längre.
  • Kina är nästa land, med tanke på hur fattigt landet är så är det intressant att utvandringen dit är såpass stor.
  • Att Tyskland kommer därefter är en smula förvånande, Tyskland är ju varken fattigt eller farligt. Ändå är det 60% fler som flyttar från Tyskland till Sverige än tvärtom. Kanske är det älgarna som lockar.
  • Det är cirka 15% fler som flyttar från USA och Storbritannien till Sverige än tvärtom vilket är intressant med tanke på att det är sådana välkända invandringsländer.
  • Till Danmark och Finland är utvandringen lika som invandringen.
  • Till Norge slutligen är utvandringen mycket större än invandringen, det är fullt logiskt med tanke på att norrmännen är rika som troll.

Eurokrisen del 3

Veckans tittarfråga: Kan länder låna pengar i all oändlighet? Groda.eu förklarar varför svaret på frågan är ja med ett litet exempel: Mellan år 2000 och 2007 såg Euro ländernas budget underskott och statsskuld som procent av BNP ut så här (Eurostat).

Under sju år hade euro länderna ett genomsnittligt budgetunderskott på 2.1% av BNP. Samtidigt så minskade ländernas statsskuld från 69.2% till 66.3% av BNP. Skulden minskade alltså samtidigt som länderna lånade pengar. Hur gick nu detta till? Trolleri? Mygel? Ett schematiskt räkneexempel visar att de rätta svaren istället är inflation och tillväxt. För att göra det enklare låtsas vi att det rör sig om en person som år ett hade en inkomst på 100 kronor och en skuld på 69.2 kronor.

För att komma vidare behöver vi genomsnittlig tillväxt och inflation (år 2001-2007), lyckligtvis finns det också att hämta hos Eurostat (inflation = 2.2%, tillväxt 2.0%). Så ett genomsnittsår ökar skulden från 69.2 kronor till 69.2 + 2.1 = 71.3 kronor. Men samtidigt ökar inkomsten från 100 kronor till 100 + 2.2 + 2.0 = 104.2 kronor. Som andel av inkomsten har alltså skulden minskat till 71.3 / 104.2 = 68.43 procent. Upprepar vi det hela i sju år blir det en minskning till 64% av inkomsten. Med tanke på hur många förenklingar som gjorts förvånansvärt nära det verkliga slutresultaten på 66.3%.

Alltså, det går alldeles utmärkt för ett land att långa pengar hur länge som helst, förutsatt att inflationen och tillväxten är tillräckligt höga.

Hur skall länder bära sig åt för att få låna pengar?

Eurostat har släppt preliminära siffror för staternas utgifter, inkomster och skulder 2011,  Provision of deficit and debt data for 2011 – first notification (PDF). DI och SvD har kört press releasen genom Google translate (ok jag överdriver). Groda.eu har som en extra service gjort lite grafer:

Är det stater med spenderbyxorna på som behövt räddningspaket? Grafen visar staternas utgifter som procent av BNP. Inget av dom sju länderna med högst statsutgifter har behövt hjälp.

 

 

 

 

Nästa graf har genomsnittligt budgetunderskott som procent av BNP år 2003-2007 på x-axeln och genomsnittlig ränta på statliga tio års lån (ECB) på y-axeln. Är det länder som hade stora underskott åren innan krisen som har svårt att låna pengar?

  • För Grekland, Ungern och Portugal stämmer det, dom hade alla stora underskott innan krisen och har nu mycket svårt att låna pengar.
  • Sverige, Finland och Danmark passar också in, överskott innan krisen och pensionsfonderna tigger om att få låna ut pengar till dom.
  • Tyskland och Storbritannien passar inte in. Dom hade underskott innan krisen men folk är beredda att betala (om man räknar med 2% inflation) för att få låna ut pengar till dom.
  • Irland, Spanien och Bulgarien passar inte heller in. Där hade den offentliga sektorn överskott innan krisen. Dom är istället offer (i alla fall Irland och Spanien) för underskott inom den privata sektorn.

Slutsatserna blir:

  • Höga statliga utgifter är inget problem i sig.
  • Sambandet mellan offentliga underskott och svårighet att låna pengar är komplicerat. Det går att vara sparsam och få problem och det går att slösa och klara sig fint.